Det gör ont. Riktigt jävla ont.

Hela kroppen skakar och händerna darrar medan kinderna blir salta av tårarna som dränker inte bara mig utan också gitarren som ligger bredvid mig. Trodde jag mådde bättre. Trodde på nåt vis att jag inte behövde känna smärtan igen, att tårarna som lyckades hålla sig borta i ett halvår inte låg och väntade på mig. Trodde du ville att jag skulle må bra. 

Fast det här är bättre. Hellre känna nånting och leva, än att sjunka längre och längre ner men inte känna något. Inte kunna få ut det.
Att känna hur allting klumpar ihop sig, tills jag till slut inte står ut och får ångest. En panikattack som inte är särskilt obekant. Inte kunna andas utan bara ligga och hyperventilera. Känna paniken inombords byggas upp och allt blir till ett tjockt svart moln som tar över. Då är det bättre att lida.

Ljusfläckarna blir allt större och hörseln minskar brutalt. Hela jag skakar och synen börjar grumla ihop sig.
Det är ditt fel. Det var du som gjorde det här mot mig. Du kunde lika gärna ha fått mig att sväva på moln, men du valde att sänka mig till den nivån att jag inte vet hur jag ska kunna vända mig om och kolla på klockan utan att tappa fokus på det jag lyckas förskingra tankarna med. Ganska brutalt.

Jag har några minnen. Alla lyckliga stunder är bortblåsta, vet inte riktigt vart dem tog vägen men jag kan inte hitta dem någonstans. Jag har låten du skickade till mig. Låten som du nu har smittat ner med din underbara närvaro. Jag kommer aldrig mer kunna lyssna på min favoritartist utan att bli en robot som står och stirrar in i väggen när alla känslor kommer tillbaka.
Också har jag suddet.
Suddet som skulle bli en öppning till allting, en början. Suddet som skulle skapa molnen som jag skulle skutta på.
Suddet som nu ligger bredvid mig och plågar mig med tankar på hur det hade kunnat blivit, om jag inte hade förstört allt.
Jag hindrande det som skulle bli ifrån att växa, och jag kvävde det som aldrig blivit nåt.
Jag förstörde både nuet och framtiden.

Jag borde ha tagit en chans. Jag borde ha satsat. Jag borde inte ha krossat det.
Det är mycket som jag faktiskt borde ha gjort, men vad hade det hjälpt?
Egentligen, jag tog en chans. Jag tog många chanser. Jag satsade. Jag öppnade mig, sårbar och lätt att krossa. Jag blottade mitt hjärta i hopp om att du skulle göra detsamma.
Jag förstörde det inte. Det var du.

Du hade inte behövt göra det. Du hade inte behövt dra ner mig till helvetet, när jag faktiskt var på god väg upp till himlen. Du hade inte behövt sårat mig så djupt att jag inte vet när jag kommer må bra igen.
Du hade inte behövt förstört mig så mycket så att jag just nu sitter och skriver om dig. Du hade inte behövt göra dig så betydelsefull så att jag kan fylla hela sidan med ditt namn. Du hade inte behövt göra så att alla mina låttexter i fyra år framåt kommer att handla om dig. Du hade inte behövt göra mig så svag så att jag börjar grina desperat när jag inte hittar fjärrkontrollen. Du hade inte behövt göra mig rädd för att stänga ögonen, för att allting jag skulle se var du. Du hade inte behövt förstöra mitt liv, och göra varje minut till en utmaning att ta sig igenom. Du hade inte behövt göra nånting alls. Du kunde bara låtit allting vara.

Jag hade ändå älskat dig.




Fanny Bernkert, 30-12-2010

Föråt, men jag måste få vara mig själv på bloggen, och det här är den jag är just nu. Döm mig inte.

Dagen har spenderats med underbara Oliwia. Vi flängde runt överallt, tills vi tillslut hamnade i två snöberg i Sörby.
Det enda båda kunde tänka var:


SNÖKRIG


Bilderna som vi tog vart helt underbara!! Men inte särskilt bloggvänliga tyvärr...

En annan rolig nyhet är att mina hörlurar har fått glapp, fast det är bara basen och sången som försvinner, så rätt som det är hör man bara gitarren och alla stämmor.
Haha, ganska jobbigt när man måste sitta och dra i sladden för att den ska funka!

Nu sätter jag på deppmusiken och välkomnar depressionen som har velat komma i ett par dagar nu.



Just nu i högtalarna:

Never Shout Never – Damn Dog - Non-Album Track

Stone Sour – Through Glass

LIGHTS – February Air - Acoustic Version

Sigur Ros – Andvari

The Maine – Inside Of You - Acoustic Version


Howie Day – Collide - Acoustic Version

ÄNTLIGEN har jag tagit tummen ur röven och gjort en ny design!
Är ganska stolt för jag har gjort den HELT ifrån början, helt ensam!! Med lite hjälp ifrån Rasmus...
Hoppas bara att allting stämmer och att jag inte har glömt nånting. :)


          





























Just nu i högtalarna:

Never Shout Never – Can't Stand It - Amended Album Version

Never Shout Never – The Past - Amended Album Version

Never Shout Never – this s**t getz old

(ny favorit? japp!)

Halloj,
Det blir ett bildlöst inlägg idag, vilket jag hatar, men jag är på bärbara och har inga bilder...
 
Snart ska jag iallafall börja göra mig klar och sen ska jag bege mig ut och fota Amandas brorsas band.
Sjukt nervös, men det är bara att hoppas på det bästa! :)

Sen har jag börjat funderat starkt på att färga håret svart, alltså INTE sådär emo-svart, utan... fint svart, haha!
Får ta och disskutera med photoshop om jag skulle passa i det, sen får vi se vad som händer.
Men jag är inte en sån tjej som håret är allt för, det är liksom ...bara hår? Haha, men vi får se... ;)


Just nu i högtalarna:

Basutbudet ft. Rebecca & Fiona - Låna pengar

Selena Gomez & The Scene - Naturally